Under våren och sommaren 1945 kom tusentals flyktingar till Malmö, de flesta direkt från nazisternas koncentrationsläger runt om i Europa. De var sjuka, utmärglade och hade förlorat i princip allt. På väldigt kort tid ställde Malmö om. Skolor, idrottshallar, museet och flera andra platser gjordes om till tillfälliga förläggningar, sjukhus och karantän-boenden.
En av skolorna som fick ställa om totalt var Malmö Borgarskola. Skolan, som då var relativt nybyggd, blev sjukhus. Hit kom de flyktingar som behövde undersökas av läkare och få vård. Skolsalar blev sjukhussalar. Vårdutrustning, sjukhussängar, medicin och sjukvårdsmaterialmaterial fick ersätta bänkar, böcker och papper och pennor. Personalen som sattes in hann knappt ställa i ordning salarna innan patienterna började komma den 26 april 1945. Totalt kom drygt 1000 flyktingar att vara patienter på Borgarskolan. Några av dem klarade inte påfrestningarna från lägertiden, och dog trots vården och friheten. Men de allra flesta tog sig vidare. Många återvände till sina hemländer. Andra stannade kvar i Sverige och Malmö började ett nytt liv här.
Nu blir den här historien utställning. Malmö Borgarskola uppmärksammar att det i år är 75 år sedan krigsslutet, och öppnar en utställning på skolan i höst. Utställningen kommer både kunna användas i undervisningen och vara öppen för allmänheten.
Bergkvist ORD & TEXT har fått uppdraget att producera utställningen. Det är ett högt tempo, eftersom produktionstiden är kort. Det är också ett utmanande ämne att arbeta med, som griper tag i en. Samtidigt är det delvis ny kunskap vi tar fram. Människoöden som inte berättats om tidigare, och en plats som inte uppmärksammats så mycket.
Det är oerhört spännande att få lov att göra en utställning på en skola. Och samtidigt roligt att få använda mina kunskaper om utställningar i en ny miljö.
Förutom Borgarskolan är även Malmö Stadsarkiv involverade, och Malmö Museer. Skolan har också en fantastisk resurs i Peter Vig som hjälper till med research och kontakter i samband med utställningen. Produktionen är möjlig tack vare bidrag från Malmö förskönings- och planteringsförening samt Olof Palmes minnesfond.